Värk i armbågen

ont i armbågenI en stor del av de rörelser man gör varje dag, både hemma och på jobbet, är armar och händer involverade. Man sträcker sig efter något, skriver på datorn, griper tag och gör lyft. Därför är det många gånger ganska begränsande att få ont i partiet kring armbågen, som ju är armens egen vridaxel.

Vanliga symptom

Något som har blivit mer och mer vanligt är att man drabbas av musarm eller tennisarmbåge.

Vid tennisarmbåge, eller lateral epicondylit som det egentligen heter, får man ont när man böjer handleden bakåt. Smärtan känns framför allt längs underarmens ovansida, och man upplever det som om det onda strålar ifrån armbågens utsida. Man känner ofta en kraftlöshet i handen-armen, och kan få svårt att greppa och lyfta saker. Symptomen kan uppträda akut eller mer smygande, och vara lokala eller mer utbredda.

Tennisarmbåge blandas ofta ihop med musarm, som dock snarare är ett samlingsnamn för värk och stelhet orsakade av långvarigt ensidigt arbete – till exempel framför datorn. Beroende på vilka områden av armen och handen som har blivit överbelastade kan tecknen på musarm se lite olika ut.

Ömhet, smärta, stelhet, svaghet, domningar och stickningar är inte ovanligt. En värk, som kan vara av molande eller pulserande art, brukar kännas i armbåge, underarm, handled eller hand. Det onda kan kännas av antingen under tiden man använder datormusen, eller efteråt. I vissa fall kan smärtorna göra sig påminda dygnet runt.

Möjliga orsaker till värk i armbågen

Vad som orsakar tennisarmbåge är inte alltid helt uppenbart. Det vanligaste är dock att symptomen kommer av ett ensidigt arbete med handen, med en lokal överbelastning. Exempel på sådana aktiviteter är – som namnet antyder – racketsporter som tennis och squash, men också handarbete, maskinskrivning, spikning med mera.

De som oftast drabbas av tennisarmbåge är kvinnor, vanligtvis runt 40-årsåldern. Vad som händer är att överansträngningen av armens muskler orsakar en inflammation i muskelfästen på armbågens utsida. De muskler som sträcker fingrar och handled fäster nämligen där, på samma ställe: i en liten knöl av skelett. Musklerna fäster dock inte direkt emot benet, utan länkas dit med hjälp av bindväv. Mindre bristningar i denna bindväv fås på grund av överansträngningen, och ger i sin tur upphov till ett inflammatoriskt svar.

Risken för att drabbas av musarm blir högre om man ofta gör små och känsliga rörelser med musen, som exempelvis att dra och släppa olika filer på skärmen. Detta gör nämligen att spänningen i musklerna blir större än annars. Man måste dock inte göra speciellt mycket avvikande rörelser med musen för att få musarm – det onaturliga sätt man använder underarmens muskulatur på räcker i sig för att orsaka syndromet.

Man håller ständigt handen redo att klicka, med handleden böjd bakåt och fingrar som är spända. Som om inte det vore nog vinklas dessutom handen gärna åt lillfingret till, vilket ger upphov till ett ökat tryck på vissa nerver. Nerver, senor, muskler och ledband kan samtliga bli överbelastade.

Vanliga behandlingar mot värk i armbågen

Om man upplever besvär som de som beskrivits ovan, och vet att man har överbelastat den drabbade armen, bör man först och främst låta armen vila så ofta det går. Det allra bästa är att ta en paus ifrån datorarbete. Om man låter problemen hållas och undviker att göra någonting åt dem, bli smärtorna oftast bara värre och man får svårare att fortsätta arbeta. Som tur är kan man emellertid förebygga och lindra såväl tennisarmbåge som musarm.

Här följer några tips på vad man ska ta sig till.

  • Var uppmärksam på vilka rörelser händerna tvingas göra: återkommande uppåt- och bakåtböjningar av handleden kan vara väldigt påfrestande för armbågens muskelfästen.
  • Det finns många bra tips på saker man kan ändra i sitt datoranvändande, som gäller dels när man redan har drabbats men också som förebyggande åtgärder. Att lära sig kortkommandon, arbeta med armarna nära kroppen, använda den andra handen för musarbete, växla arbetsställning mellan stående och sittande och hålla handleden rak på musen är bara några exempel på saker som kan ha väldigt god effekt. På marknaden finns idag en mängd hjälpmedel som ergonomiska möss, styrplattor och stöd för underarmen, samtliga utformade för att minimera risken för överbelastning.
  • Om man på grund av överansträngning får akut smärta och värk, kan man försöka lindra besvären genom att kyla med is. Lägg en ispåse mot utsidan av armbåge, men glöm inte att man närmast mot huden bör ha en handduk eller annat tunt tyg.
  • Om man har vidtagit alla de åtgärder som ska syfta till att förbättra datorarbetet, men ändå inte blir bättre, kan man söka hjälp på vårdcentral eller hos en sjukgymnast. Beroende på vad som är orsaken till det onda kan man hos dem få olika typer av vård. En sjukgymnast brukar hjälpa till med olika övningar som stärker och stretchar de muskler som gör ont, medan en läkare kan använda andra metoder.
  • Både i fall av tennisarmbåge och musarm kan man rekommenderas olika läkemedel. Vid tennisarmbåge kan man ordineras smärtstillande och inflammationsdämpande preparat, såsom Ipren, Voltaren, Diklofenak och Naproxen. Vid musarm bör man i första hand prova receptfria värktabletter som Alvedon, Panodil eller Ipren.
  • I en del fall kan det bli nödvändigt med en kortisonspruta. Denna fås på vårdcentral och brukar leda till att besvären upphör. Dock gör den ingenting åt själva bakomliggande orsaken, vilket innebär att symptomen kan komma tillbaka.