Tandvärk

tandvärkAtt ha tandvärk kan vara någonting väldigt plågsamt, och kan rentav komma att påverka den drabbades allmäntillstånd. Går man länge omkring och har väldigt ont kan man känna frustration och ha lätt reta upp sig på småsaker.

Effekten kan också bli den motsatta: man blir så tagen av värken att orken rinner ur en, och man kan bli som likgiltig inför saker som normalt berör en.

Vanliga symptom

Trots detta är värken oftast inte farlig i sig. Vad som har hänt när man känner en eller flera tänder värka är att någon form av skada har skett. I de flesta fall orsakas värken av att tandnerven, som ligger i den inbäddade mjuka pulpan, har drabbats av en inflammation eller infektion.

Detta kan bero på flera olika saker. Oavsett vilken orsaken är, så är värken ett sätt för kroppen att signalera att något inte står rätt till. Med andra ord bör den som har ihållande smärta alltid låta sig undersökas av en tandläkare.

Även om man får isningar, i synnerhet när man har ätit eller druckit något kallt eller varmt, bör man söka hjälp. Skador, svullnader och ömhet kring tänderna är också starka skäl för att kontakta en tandläkare.

Att gå och ha en obehandlad tandvärk kan nämligen bli en allt större pina ju längre tiden går. Dessutom kan den smärta man uppfattar som tandvärk i själva verket vara en annan typ av värk, orsakad av någon sjukdom som ger sådana symptom.

Möjliga orsaker till tandvärk

Har man svår värk i tänderna beror det för det mesta på att tandens nerver har blivit inflammerade eller infekterade. Kroppens reaktion blir ett inflammatoriskt svar, som sänder en viss typ av smärtimpulser upp till hjärnan. När vi blir medvetna om dessa känner vi smärta av en molande, värkande typ. Tandvärk behöver dock inte alltid bero på en angripen tandnerv.

Nedan listar vi en rad olika orsaker som kan ge upphov till värken.

  • Hål i tänderna: bakterier som orsakar karies angriper tanden på ett metodiskt vis, och når så småningom nästan eller helt in till tandnerven. Då kan pulpan bli inflammerad, något som kallas pulpit. Detta medför mer eller mindre uttalad tandvärk, och även ofta en ökad ihållande känslighet för olika temperaturer. Denna känslighet yttrar sig som ilningar och isningar när tanden utsätts för något kallt eller varmt. Inflammationen ger en lokal höjning av trycket i pulpans vävnad, som behöver fås bort.
  • Trasiga fyllningar: om en fyllning i en tand som lagats går förlorad blir tanden genast väldigt utsatt – fyllningen lades ju dit med avsikten att ha en isolerande effekt för tandnerven. Skulle man tappa en fyllning eller göra så att den sitter löst, kan tanden i fråga börja värka, isa och bli öm vid beröring.
  • Djupa lagningar: ibland kan en tand som har en fyllning skydda tandnerven sämre än en frisk tand. En lagning som går djupt ned inuti tanden, och närmar sig tandnerven, kan orsaka tandvärk eller isningar. I kanten på fyllningen kan det också uppstå ett läckage, vilket även det kan påverka tandnerven på ett negativt sätt.
  • Blottade tandhalsar: normalt sett är det tandens hårda yttre skikt, emaljen, som har till uppgift att skydda tandnerven. Emaljen tar dock slut vid tandköttets kant, så om tandköttet drar sig tillbaka kan tandens rotyta bli blottlagd. Tandnerven har då ett sämre skydd, och löper högre risk att påverkas av skillnader i temperatur eller av inkommande luftströmmar.
  • Tandlossning: om tandköttet svullnar upp och blir rött är det troligtvis ett tecken på att det, och fästet runt tanden, har blivit infekterat. Detta kan göra väldigt ont och orsaka värk. Tänderna kan bli rörliga, och om man inte behandlar saken kan det dyka upp såväl större svullnader som varbildningar.
  • Infektion under en rotfyllning: om en rotfyllning blir porös kan det börja läcka in bakterier. Då kan käkbenet invid rotens spets bli inflammerat och infekterat. Detta i sin tur ger smärta, ömhet och svullnad.

Vanliga behandlingar mot tandvärk

Om man drabbas av tandvärk ska man alltid ta kontakt med en tandläkare. Detta är viktigt även om värken tillfälligt avtar i styrka – det är vanligt att tandvärk försvinner ett litet tag, bara för att komma tillbaka snart igen. Oavsett vad som är orsaken till värken måste man se till att få behandling, annars kan skadan bli ännu värre. Vill det sig riktigt illa kan man förlora hela tanden. Man behandlas på olika sätt beroende på vad som är den bakomliggande orsaken till värken:

Lagning passar bra för många fall av karies.

Rotfyllning ger ett bra skydd i de fall en tand har skadats eller slitits så, att delar av den blivit blottlagda. Vad man gör är att skölja rent ifrån bakterier och därefter borra bort den vävnad som angripits. Därefter gör man området bakteriesäkert, innan man lagar som vanligt.

Utdragning av en besvärlig tand delar, ihop med rotfyllning, förstaplats på listan över de vanligaste behandlingsmetoderna. Om tanden inte går att rädda utan har gått sönder väldigt mycket, blir tandläkaren tvungen att dra ut den under lokalbedövning. Den kan sedan ersättas med ett implantat.

Fluorlack kan vara räddaren i nöden om det är blottade tandhalsar som orsakar värken, och den är av en lättare art. Är det kraftiga isningar man lider av kan tandhalsen beläggas med en tunn, transparent film av plast.

Antibiotika kan man få utskrivet om man lider av ett infekterat tandkött, som kan vara en följd av otillräcklig rengöring. Antibiotika kan också vara ett bra alternativ om man får tandvärk av att hålet efter en utdragen tand blivit infekterat.

Värktabletter (receptfri medicin) är skönt att ha hemma ifall man skulle drabbas av akut tandvärk. Ta dock bara så många tabletter åt gången, och med så långa mellanrum, som det står på förpackningen. Exempel på märken är Alvedon, Burana och Ipren.

Läs även mer om tandvärk och annat om tänder på vår systersida TandUpplysningen.se.