Ont i ryggen

ont i ryggen
Att drabbas av värk och smärta i ryggen är något som händer de flesta av oss någon gång i livet. I många fall rör det sig om kortvariga problem, som snart går över av sig själva. En del får dock mer långvariga attacker som också inträffar oftare.

Vanliga symptom

Besvär med ryggen  kan upplevas på olika sätt från person till person, men det mest klassiska är att man har ont i nedre delen av ryggen (ländryggen). Om smärtan sitter i den delen av ryggen brukar man kalla det för lumbago.

En vanlig attack av ryggvärk brukar inledas med en plötslig smärta, som kan vara skärande eller huggande till sin karaktär. Man upplever det ofta som om ryggen nästan ”går av”. I vissa fall kan det onda stråla ut längs låren eller ned över ett ben – i så fall kallar man det för lumbago-ischias.

Ryggvärken kommer emellertid inte alltid som ett hastigt anfall, utan kan också komma mer smygande för att sedan öka mer och mer. Både värken och känslan av trötthet i ryggen tilltar allt eftersom. Denna typ av gradvisa symptom kallas ofta för ryggskott.

Som med de flesta andra typer av värk, är ryggont ett sätt för kroppen att signalera att något är fel. Detta gäller framför allt om smärtorna ofta kommer tillbaka. Om man inte snart sätter in någon form av behandling för att få bukt med värken kommer besvären bara att bli ännu värre.

Möjliga orsaker till ryggont

Oavsett vilken karaktär smärtan har, är det ofta svårt att bedöma exakt vad det är som orsakar den. Man har inte riktigt kunnat komma överens om någon teori som till fullo förklarar varför det gör ont. Många av idéerna om orsaken till smärtan kretsar hur som helst runt att det är små bristningar i eller omkring ryggens diskar som ger upphov till värken.

Man har också funderat på om det kan bero på en konstant muskelkramp i ryggens muskulatur. Att inte få några klara besked om någon direkt orsak till ryggproblemen kan av många upplevas som väldigt frustrerande. I vissa fall är emellertid källan till besvären mer uppenbar – till exempel när det gäller följande:

  • Tunga arbetsvillkor: om man gör många lyft i sitt arbete, och de dessutom utförs med en vriden eller böjd kroppsposition, är risken hög att ryggen tar stryk. Detta är bland annat ett vanligt problem inom vården och på byggarbetsplatser.
  • Dålig arbetsställning: ett stillasittande arbete, till exempel framför en datorskärm, utgör inte heller de bästa villkoren för en välmående rygg. Ryggen behöver användas och av den statiska belastning, som ett datorarbete ofta innebär, får den helt enkelt inte den stimulans den behöver.
  • Ålder: ju äldre man blir, desto äldre blir naturligtvis även ryggraden. Lederna får allt tunnare brosk, diskarna blir mer slitna, och kotorna får knöligare kanter. Dessa degenerativa förändringar kan i sin tur leda till ryggbesvär av olika slag.
  • Diskbråck: när en av ryggradens stötdämpande diskar brister uppstår det man kallar för diskbråck. Detta kan passera obemärkt förbi, men kan också göra väldigt ont.

Vanliga behandlingar vid ryggont

Aktivera ryggen: det bästa man kan göra om man får ont i ryggen är att försöka fortsätta vara uppe och röra på sig som vanligt. Det är inte farligt, även om smärtan kan göra att det känns så. Om man bara ligger på sofflocket kan man snart få svagare och försämrad muskulatur – vila kan med andra ord ha motsatt effekt!

Värktabletter: receptfria läkemedel i form av värktabletter kan vara till hjälp för att man ska kunna röra sig och sova normalt. Det finns en rad välkända tabletter, som innehåller olika typer av substanser. Paracetamol har få biverkningar och bör användas i första hand. Man ska ta dem tills besvären går över, men max är cirka två veckor. Tabletter med paracetamol finns bland annat i form av Alvedon och Panodil.

Preparat som innehåller cox-hämmare är en annan variant som brukar ha god effekt mot ryggvärk. De har dock en nackdel: de är påfrestande för magslemhinnan, till den grad att de i enstaka fall kan ge upphov magsår. Cox-hämmare finns bland annat i Ibumetin, Ipren, Voltaren, Diklofenak och Pronaxen.

Läkemedel: receptbelagda läkemedel mot ryggvärk kan bli aktuellt om besvären inte har blivit bättre inom en månad, eller om smärtorna är intensiva och i princip outhärdliga. Då bör man nämligen kontakta en läkare, som med hjälp av en kroppsundersökning skapar sig en bild av ryggproblemet. Läkaren kan också ta prover på både blod och urin, för att bedöma om det finns tecken på inflammation eller liknande. De läkemedel man kan bli ordinerad kan vara smärtstillande eller muskelavslappnande.

Manuell behandling: om man har en ryggvärk som inte givit med sig efter några veckor kan man uppsöka en kiropraktor, naprapat eller sjukgymnast. De är utbildade och legitimerade att få utföra så kallad manuell behandling, vars huvudsakliga fokus är att minska smärtan. Detta ska sedan leda till att man får tillbaka rörlighet och funktion i såväl muskler som leder. De metoder som brukar användas är bland annat mobilisering och manipulation. Efter behandlingen får man också med sig tips om vad man själv kan göra för att komma igång igen och orka med allt vad en normal vardag innebär.