Ont i magen

”Ont i magen” är ett ganska diffust uttryck, då smärtorna kan bero på väldigt många olika saker. Det kan vara ett tecken på att man har fått någon typ av sjukdom, och bör därför alltid tas på allvar.

Vanliga symptom

Värk i magtrakten kan ha en tydlig orsak, som till exempel att man har ätit för fort eller gått och spänt sig en hel dag, men ibland kan man inte se någon förklaring till varför man har ont. Då är det extra viktigt att ta itu med saken och söka hjälp.

Sjukdomen kan komma plötsligt och vara av akut karaktär, eller så framträder problemen sakta men säkert och ökar gradvis allt eftersom tiden går. Man kan också ha mer eller mindre ont i magen under långa perioder, som återkommande skov.

Beroende på hur hastigt man drabbas av sitt magont, och med vilken frekvens attackerna kommer, kan man dra olika slutsatser om vad som har orsakat det. Smärtorna kan yttra sig på en mängd olika sätt. De kan till exempel vara som en molande värk man känner av konstant, eller som stickande hugg som kommer plötsligt ifrån ingenstans. Man kan också ha en mage som känns uppblåst, spänd och orolig, eventuellt i kombination med sura uppstötningar eller en lättare halsbränna.

Det onda kan också gå hand i hand med en avföring i obalans – antingen blir man förstoppad och hård eller får lös diarré. Många gånger har man så ont att man även känner att man mår illa, ibland så till den grad att man behöver kräkas. Aptiten är inte sen att bli påverkad, vid vissa typer av magont kan man rentav tappa matlusten helt.

Möjliga orsaker till magont

Att ange någon specifik orsak till varför man drabbas av magont kan många gånger vara lättare sagt än gjort. Det finns sjukdomar som ger symptom i form av problem med magen, men som inte syns på de undersökningar och tester som görs. Man brukar dock kunna skilja de faktorer som ger plötsliga magsmärtor, ifrån de som ger mer långdragna besvär. Här beskriver vi kortfattat olika tänkbara orsaker till olika typer av smärtor.

Om det onda i magen kommer plötsligt

Magsjuka: kallas även maginfektion eller gastroenterit. Man mår ofta allmänt dåligt, har diffusa smärtor, mår illa och får lös avföring. Man kan ha problem med att få i sig mat – magsjuka beror många gånger på att man har ätit någonting dåligt. Besvären kan också fås genom smitta ifrån någon annan.

Njursten: kan yttra sig som svåra smärtor eller molande värk ifrån sidan av buken, som ofta blir öm och uppspänd. Eventuellt kan det även gå ut mot rygg eller ljumske. Vad som gör att en viss person drabbas av njursten är inte alltid helt uppenbart. Det kan bland annat inträffa om man har en infektion på gång i kroppen, men ibland vet man helt enkelt inte varför det sker.

Vad som händer är i alla fall att ämnen i urinen fäller ut vassa kristaller, eller “stenar”. Om dessa fastnar i urinledare eller njurbäcken kan inte urinen komma förbi, och det är då man får ont. En njursten kan lätt rispa urinvägarnas slemhinna, vilket i en del fall avslöjar sig genom blod i urinen.

Blindtarmsinflammation: har det medicinska namnet appendicit, efter appendix (betyder bihang på latin) och ändelsen -it som syftar på en inflammation av något slag. Den som drabbas mår först illa och har en diffus, obehaglig värk centralt i buken. Några timmar senare övergår besvären till att vara rena smärtor i högra delen av magen. Orsaken till det onda är att blindtarmens maskformiga bihang, appendix vermiformis, har blivit inflammerat.

Tarmvred: kallas också ileus, och är ett tarmhinder som ger smärtor ifrån hela buken. Attackerna kommer i intervaller, vars tempo styrs av hur ofta tarmen försöker pressa fram det den är fylld med. På grund av att tarminnehållets genomfart blir blockerad, börjar man oftast må illa och kan även kräkas. I en del fall kan kräkningarna påminna om avföring.

Man blir också uppspänd och gasig i magen, eftersom inte heller gaserna kan komma ut den naturliga vägen. Ileus finns i två olika former som man kallar för tarmhinder och stillastående tarm. Tarmhinder, mekanisk ileus, är mest akut eftersom tarmen blivit som igentäppt.Orsaker till detta kan till exempel vara en tumör eller ärrvävnad.

Stillastående tarm, paralytisk ileus, är tarmens sätt att reagera på att någonting står galet till i kroppen. Den lägger helt enkelt av med de rörelser som i vanliga fall pressar maten nedåt mot ändtarmsöppningen. Denna form av ileus kan till exempel uppstå i samband med någon form av inflammation, alternativt ett njurstensanfall.

Ont i magen som pågår under en längre period

Magsår: magsår ger problem som kan skilja sig åt från person till person. Hos vissa svider det i övre delen av magen, något som ibland kan bli bättre av att man äter. Hos andra märks det som ett illamående, medan en del knappt känner av saken. Magsår är, som namnet antyder, ett sår i slemhinnan. Detta sitter antingen i magsäcken eller i tolvfingertarmen. Tänkbara orsaker till att någon får magsår kan till exempel vara att personens produktion av saltsyra i magsäcken är för hög. Det kan också vara fråga om en viss typ av bakterieangrepp. Eftersom såret kan blöda under en längre period kan man bli varse sitt magsår genom upptäckten av ett lågt hemoglobinvärde.

Reflux: en ganska vanlig typ av magont är reflux. Då har man ofta ont bakom bröstbenet och i övre delen av buken, ibland med en brännande känsla. Man kan dessutom må illa och få sura uppstötningar. Det som orsakar smärtorna vid reflux är att magsaft kommer upp i matstrupen. Detta kan bero på att den övre magmunnen, som i normala fall fungerar som en slags enkelriktad sluss för den mat man tuggar i sig, inte sluter helt tätt. Då kan innehållet i magen, som är väldigt surt, läcka upp i matstrupen och ge den karakteristiskt brännande känslan. Detta kan ofta drabba gravida kvinnor eller överviktiga personer, vars magmunnar är utsatta för extra stort tryck. Läckaget kan också ske på grund av att tillverkningen av saltsyra i magsäcken helt enkelt är för hög.

IBS: är en förkortning för Irritable Bowel Syndrome, och kallas i folkmun även känslig tarm. Utöver det onda i magen kan man känna av gasighet och omväxlande förstoppning och diarré. Dessa symptom kan i många fall hålla på ett tag, för att sedan avta, bara för att komma tillbaka snart igen. Någon fullt erkänd förklaring till varför tarmen, framför allt tjocktarmen, blir så känslig har man ännu inte hittat. IBS är trots sin ganska omfattande problematik ett ofarligt tillstånd.

Urinvägsinfektion: Urinvägsinfektion drabbar i de flesta fall kvinnor, på grund av att de har kortare urinrör än män. En infektion i urinvägarna brukar yttra sig som en molande värk i magen, ofta i kombination med sveda när man kissar. Man brukar också känna sig kissnödig oftare än normalt, och ha en mörkare urin än man brukar. Det som ger upphov till en urinvägsinfektion är att det har trängt sig in bakterier igenom urinröret, upp i urinvägarna. Ett kortare urinrör ger kortare väg att vandra, vilket förklarar den ökade predispositionen hos kvinnor.

Förstoppning: Förstoppning kan uppkomma utan att det nödvändigtvis behöver vara ett tecken på sjukdom. Om man blir får en förstoppning gör det inte bara ont i magen, utan man blir också uppspänd och mår ibland illa. Besvären behöver inte alltid komma smygande utan kan också uppstå rätt plötsligt. En av de vanligaste orsakerna till att man blir förstoppad är att man har ätit för lite fibrer eller att man har druckit för lite vätska. Det finns också en del mediciner som kan ge biverkningar i form av förstoppning.

Intolerans: Många går runt och är överkänsliga mot en viss typ av födoämnen, utan att de vet om det. Äter man då sådan mat trots att man inte tål den kan det straffa sig i form av magsmärtor. Ett exempel på en vanlig intolerans är överkänslighet mot laktos (mjölksocker). Det innebär att man inte har har tillräckligt med laktas, vilket är ett enzym som är nödvändigt för att bryta ned  mjölksocker innan det kan absorberas av tunntarmen. Mjölksockret, som man har fått i sig främst via olika mjölkprodukter men kanske också genom något läkemedel, bryts då inte ned som det ska i tarmen utan blir kvar. Detta ger symptom i form av en lös diarré, samt ont i magen. En annan vanlig intolerans är överkänslighet mot gluten. Om man inte tål gluten, men ändå äter livsmedel som innehåller ämnet, kan tunntarmens slemhinna bli skadad. Denna kan då inte längre absorbera näringsämnen som den ska. Följderna kan bli ont i magen, lös avföring, gasighet och viktnedgång. Är man intolerant mot gluten ska man undvika saker som innehåller mjöl från vete, korn och råg.

Stress: Magen är sällan sen med att krångla om man lever en stressfylld tillvaro med höga krav på sig själv. Stressrelaterade magproblem har blivit allt vanligare på senare tid, eftersom många lever ett liv där det är viktigt att prestera mycket och i ett hektiskt tempo. Även om magen är att betrakta som frisk faller den för trycket och uppvisar symptom i form av smärtor och orolighet. Det finns vissa faktorer som gör det onda värre; till dem räknas bland annat rökning och alkohol.

Vanliga behandlingar mot magont

Om man får ont i magen bör man i första hand tänka logiskt: finns det någon uppenbar förklaring till värken? Kanske har man ätit dålig mat, stressat mycket eller börjat med någon ny slags medicin. Skulle man tänka efter utan att hitta någon tänkbar anledning, samtidigt som smärtorna inte avtar eller rentav blir värre, ska man uppsöka en läkare.

Har det onda kommit gradvis kan man gå till vårdcentralen, men om det har uppstått plötsligt ska man snarare söka akut. Vad läkaren gör är att först ta en ordentlig anamnes, för att sedan klämma och knacka lite på buken. Detta ger ofta tillräckligt med information för att kunna ställa en diagnos, men ibland kan ytterligare undersökningar behövas. Det kan till exempel vara blodprov, rektoskopi eller ultraljud.

Vilken metod man väljer för att behandla magbesvären avgörs helt av vad som är orsaken till dem. Ibland behövs medicin eller operation, medan man i andra fall inte behöver behandla utan helt enkelt väntar ut värken. Här listar vi hur man brukar behandla de tillstånd som beskrivits ovan.

 

Annons

bli-fri-fran-magbesvarBli fri från magbesvär – 8 veckor till en lugnare och mer harmonisk mage

Denna e-bok ger tips och råd om hur man blir fri från långvariga och kortvariga magbesvär tillsammans med utförlig information om vanliga problem med magen. Läs mer på MagHarmoni.se.

 

Magsjuka: behöver sällan någon särskild behandling utan går normalt över av sig själv inom några dagar. Fram till dess är det dock viktigt att man får i sig mycket vätska, framför allt om den drabbade är ett barn.

Blindtarmsinflammation: brukar i de flesta fall behöva opereras. Annars kan det hända att det inflammerade bihanget spricker, så att varet inuti det läcker ut i buken och ger upphov till infektion.

Njursten: behandlas på olika vis beroende på stenarnas storlek. Är de små brukar man få smärtstillande, i väntan på att stenarna ska kissas ut. Är de lite större kan man behöva läggas in och få dem bortsprängda med hjälp av stötvågsbehandling. Är stenarna rejäla till sin storlek, eller dumt placerade, kan en operation bli nödvändig för att få bort dem.

Tarmvred: behandlas olika beroende på vilken typ av ileus det gäller. Tarmhinder tas bort via en operation. Stillastående tarm får man bukt med genom att behandla den bakomliggande orsaken till problemet. Ibland kan man ordineras läkemedel som ska stimulera tarmens rörelser, även kallade peristaltik.

Magsår: kan antingen behandlas med läkemedel eller med kirurgi. De läkemedel som kan hjälpa är ofta utformade för att minska magsäckens saltsyraproduktion. I kombination med detta brukar man också få äta antibiotika. Ibland behöver dock magsåret behandlas på kirurgisk väg. Detta kan till exempel bli aktuellt om besvären ständigt kommer tillbaka, eller om man drabbas av någon  komplikation till följd av magsåret. För att underlätta läkningsprocessen bör man undvika saker som starka kryddor, alkohol och rökning.

Reflux: brukar försvinna med hjälp av receptfria läkemedel. Ger dessa inget resultat ska man kontakta läkare.

IBS: har man ännu inget botemedel för, eftersom man inte vet exakt vad som orsakar problemen. Det finns dock läkemedel mot lös eller trög mage, som kan ha en lindrande effekt. Den som lider av känslig tarm bör också se över sina livsvanor: att äta mycket fibrer och motionera regelbundet brukar ge goda resultat.

Urinvägsinfektion: brukar normalt bli bättre med en antibiotikakur.

Förstoppning: är ett tecken på att man kan behöva lägga om sin kost – fiberrikt och mycket vatten är nyckelorden. Regelbundna toalettvanor hjälper också till att få rätsida på problemet.

Intolerans: lindrar man bäst genom att undvika de ämnen man inte tål. Laktos kan man så småningom återintroducera i sin kost, men gluten får man säga farväl till för alltid.

Stress: kräver ofta en helomfattande insats som hjälper en att sänka sina krav och minska sin inre oro. Avslappningstekniker av olika slag kan också rekommenderas. Behöver man hjälp med att lösa livspusslet med arbete, familj och fritid ska man inte dra sig för att kontakta en psykolog.